Att arbeta som fredsobservatör är lite som ett TVspel. Jag tänker mig en bana al lá Supermario fast istället för att undvika sköldpaddor med taggar på ryggen, hitta hemliga gångar och samla guldmynt så ska man ta sig förbi tre idisslande kor som blockerar stigen uppför branten, lyckas byta bort sitt kokta ägg mot Amandas bönor utan att vittnet vi besöker ser och inte glömma bort att köpa en ny vattenpåse när man går förbi byns kiosk.
Fast ibland är det mer som Monkey Island, med gåtor man ska lösa, typ häll syran du får av piraten på låset till fängelset. En del gåtor blir lösta med lite hjälp, som när jag köpte en ny mp3spelare i San Martin och kvinnan i affären med diverse elprylar hänvisade mig till dörren intill, bageriet, och jag var mycket tveksam men det visade sig att förutom bröd sålde bageriet även två olika modeller av mp3spelare. Andra gåtor är fortfararande förbryllande, som när vi fick omogna persikor av ett vittne med förklaringen att de inte skulle mogna och därför inte gick att äta. Men som Guybrush, eller vad han nu heter i MonkeyIsland, la jag ner de i väska där de låg i väntan på bättre tider, tills de ruttnade.
Tillbaka i Rabinal efter två månader i Chimal är det minst sagt förvirrande vem som bor var och är släkt med vem. Som tur är har Amanda stenkoll och jag slipper börja om från början av bana ett om jag väljer fel stig eller glömmer var man måste vada över floden.
Vi är dessutom ett perfekt team, typ Mario och Luigi eller Sonic och den där tramsiga räven, förutom att vi har olika matpreferenser vilket gör att vi båda brukar vara nöjda efter våra hemliga matbyten, ska Amanda också ha semester den närmaste månaden vilket gör att vi är i fas när det gäller att planera vad som ska ätas, göras och hamstras när vi kommer hem till våra länder.
torsdag 26 juni 2008
SuperGuateGold.08
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar