Runt jul är det lite ont om människorrättsaktivister att medfölja. Som tur är dumpades min gamla region, där vi medföljer vittnen till folkmordet, på stadsteamet så vi passade på att besöka dem nu när det ändå inte händer något inne i stan.
Inte för att det händer så mycket på landet heller.
Men jul är det.Kvinnorna som bor högst upp respektive längst ner i en oändligt lång och brant backe hade tillfrisknat efter att båda två ha stukat fötterna. Nu kan de träffas igen.
Familjen vi sover hos hade införskaffat en sjungande julgran. Fem på morgonen, innan ens tortillasmeten blivit mald, startar de första falska tonerna och letar sig in i fredsobservatörernas öron där de ligger på sina liggunderlag på vardagsrumsgolvet. Oh, vad det är fint med jul.
På julafton var vi hembjudna att äta tamales hos ett par som är vittnen i folkmordsprocessen. Tamales är i princip samma smet som man gör tortillas av. Fast man blandar den med kryddor och kokar den i tre omgångar innan man virar in den i blad ihop med en köttbit och kokar en sista gång.
Innan julmiddagen hälsade vi på några andra vittnen jag inte träffat på fem månader, F log och visade sina tre tänder och frågade glatt om vi ville se hans nacimiento. Det ville vi så klart, framförallt för att få reda på vad en födelse kunde innebära. Bland blinkande lampor och rökelse låg det lilla jesusbarnet. På något sätt påminde den om julkrubban i det ytterbrinkska hemmet där Obelix brukar infinna sig bland snödrivorna och julfigurerna. Inte helt homogen helt enkelt.
Sen försökte jag och Aron se oberörda ut medan F höll ett förmaningstal för sin son om att han inte skulle supa för mycket. Jag undrade lite försiktigt vart sonen, hans fru och barnet i knytet på ryggen, skulle gå med tanke på att byn är en håla med två små affärer, en skola och en skabbig sjukstuga som centrum. F förklarade att resten av hans familj skulle till kyrkan för att fira julnatten bland fyllon och smällare.
Vi traskade vidare och tillbringade en lugn kväll i det rökiga köket hos M och D där jag mirakulöst lyckades smussla över min köttklump till Arons tamal utan att någon märkte något. På juldagen liftade vi tillbaka mot Guate med fantastisk utsikt.
Inlägg
